Inre monolog !
Shiit! Oh nej jag glömde att jag hade svenska nu.
Samtidigt som jag ser min välklädda stiliga lärare komma in i klassrummet tar jag diskret upp samhällskunskaps blocket och vänder upp en tom sida. Oj hade vi läxa till idag också? Jag är verkligen yr idag. Undrar varför inte Martina hörde av sig igår? De va ju trots allt hon som ville träffas idag efter skolan. Jag ser lärarens läppar röra sig men jag är för upptagen för att uppfatta vad hon säger. På något vis kan jag inte styra mina tankar, det är inte meningen att jag inte lyssnar. Nu ser jag hur läraren har riktat en frågande blick mot en elev. Oj vad har jag missat, undrar om hon kan svaret? Jo minsann här har vi en flitig elev som verkligen biter ihop och står ut. Gud vad killen vid fönstret stirrar på henne. Varför stirrar han? Sluta stirra? Stirra på mig istället då, varför kan han inte stirra på mig istället? Läraren fortsätter prata och går lite fram och tillbaka i klassrummet. Efter henne följer en fruktig helt ljuvlig doft som får mig att tänka tillbaka till min 13 årsdag då jag fick en liknade parfym av min moster. Det var tider då, Då var alla problem bara hälften så stora och hälften så många som idag. Undrar förresten varför Andreas inte har hört av sig? Vi skulle ju vara kompisar sa han, hans idé. Killar alltså! Aah nu vibrerar det i fickan. Undrar vem det är. Ska inte, men vill vill vill veta. Jag blickar snabbt mot läraren för att se så att hon inte kollar. Oj herregud så mycket jag har missat, hela tavlan är full med anteckningar. Det fortsätter vibrera. Måste se vem det är. Andreas! Shit nu ringer han. Typ ödet, ibland tror jag på ödet. Eller nej, nu ljuger jag det gör jag inte alls. Vad är egentligen ödet? Det fortsätter vibrera och jag stänger av min mobil, han får vänta till senare. Jag har nu bestämt mig för att hänga med lite på genomgången, men min blick fastnar vid fönstret. Solen! Underbara solen lyser mig i ögonen och jag längtar ut. I denna sekunden känner jag även att jag e hungrig. Ush hur ska jag överleva? Hoppas det är god mat. NEJ! Nu kollar han på henne igen. Fy tusan alltså. Jag då? Jag finns också här. Förresten vad händer i kväll? Just de lovade att följa med mamma och handla, sedan blir det väl att göra läxan, skriva kafka novel, realistisk vardag blir mardröm. Ojdå jag försöker allt jag kan för att komma på något vettigt att skriva om men som vanligt går de inget vidare. Just de, jag får ju ringa tillbaka till Andreas också, gud vad jag saknar hans doft, hans stil. NEJ oj,nu ringer han igen. Än en gång blir jag tvungen att klicka honom. Jaha vad pratar läraren om nu då? Modernistisk dikt? Jag skrattar för mig själv, ska JAG skriva en dikt? Det var det dummaste jag hört. Oj nu får jag panik. Undrar hur min ansökan gick, fick jag jobbet eller inte? Hoppas hoppas hoppas. Nej nu måste jag arbeta. Vad ska det bli av mig när jag är så upptagen och distraherad av mina egna tankar? Jag ser hur ett gäng i klassen börjar packa ihop sina saker. Oj redan slut? Jo men det gick ju snabbt. Nästan för snabbt. På väg mot matsalen går jag och diskuterar med mig själv om det är värt att missa en hel lektion för ingenting, egna tankar man kan tänka alltid annars? Mitt ända svar: NEJ ! Sedan springer jag ikapp mina klasskamrater som börjar undra varför de tar sådan tid.
Skoluppgift i Svenska B, Inre monolog, egna tankar och känslor (GAMMAL!!)
Av Sandra Öhman.
