Sandra

Det var tidigt igår jag skakande av rädsla begav mig ifrån hotellet där vi bodde till Amerikanska Ambassaden för att fixa mitt visum.  Kl 09.50 blev jag inkallad av en amerikansk vakt som skulle kolla vad mitt ärende var, sedan fick jag gå vidare till min värsta mardröm ( den typiska STORA SVARTA BIFFIGA AMERIKANSKA VAKTEN) uuuh, men det gick faktiskt bra, jag fick gå igenom metalldetektor och så vidare och sen kollade dom igenom alla mina saker, och så tog dom min mobil. Sedan fick jag äntligen gå in i självaste ambassaden. Efter 2 timmars nervositet, väntan och längtan att få det överstökat så ropade dom upp mitt namn i högtalarna: Sandra Öhman (oeman) HAHA  ”go to window F please”
Jag gick dit, möttes inte av en sträng amerikanare som jag trott, utan av en ung tjej med ett ovanligt snällt utseende, PUH vilken lättnad. Efter 5 minuter var det över, och de berättade att dem skulle skicka hem mitt pass och visum i slutet av veckan.
Idag när jag kom hem (dagen efter), fanns det på posten!



Så självaste den biten gick väldigt bra, DÄREMOT… Stockholm.. OFYFAN säger jag bara. 08:or. Det är nog de trögaste folk som finns, de dummaste, otrevligaste, fulaste, äckligaste, fulaste, mest korkade, snobbigaste, äckligaste och FULASTE folken som finns. Herregud Sthlm och allt folk som finns där STINKER. Hata hata hata.
Nu ska jag inte gå in mer på det  (märks inte att jag har fördomar va?!)

Så nu har jag mitt visum, jag har åkt HEM från stinkande stockholm det ända som saknas nu är DUU !!
I miss you.
Men vi ska träffas i morron. Längtar!

Well, I guess im good then ;)
CIAO !